Ytterligare en arbetsnatt väntar. Victor ligger och sover inför hans fjärde natt i rad och jag har precis satt en bulldeg på jäsning. Jag har slappat hela dagen och ska försöka lägga mig en stund innan jag åker till jobbet så natten inte blir alltför olidlig. Jag förstår verkligen inte hur Victor orkar jobba natt veckor i sträck, MEN så är han ju i och för sig yngre än mig också...;-)
Nu är det bara drygt en vecka kvar innan Berlin-resan, åh vad jag ser fram emot den! Känns lite som om man kanske ska planera tiden lite för att hinna med så mycket som möjligt på de tre dagar vi ska vara där. Det kan ju hända att tiden snabbt rinner i väg annars. Jag längtar verkligen till att bara få rå om varandra och uppleva saker tillsammans. Det som känns så bra är att vi ofta vill samma saker, vi har massor med gemensamma framtidsvisioner och båda är vetgiriga! Vi har ofta långa djupa samtal och ibland mer ytliga, vi pratar om allt mellan himmel och jord och ingenting känns så naturligt som med honom. Han har kommit att bli min bästa vän under den här tiden vi har varit tillsammans OCH min stora kärlek! Jag är rädd att den här bloggen ibland kommer att florera i en massa överdrivna känslosvallningar och kärleksförklaringar, men det får ni ta! ;-) Jag har aldrig varit lyckligare än nu och det är ju någonting jag vill minnas...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar